|
I solen är skolgården fylld av damm
Allting är tomt, tyst, spegelblankt
Jag glömmer att vi glömt allt om varann
Alla har vi fastnat hos nån någonstans
Som en ljudlös svartvit hallucination
Är marken sedd uppifrån bron
Vi kisade mot kameran och log
Vi viker oss på asfalten av skratt
Ingenting kan röra oss i natt
Ibland så dör jag litegrann
När du halkar med din tunga på en
Bokstav i mitt namn
Som en ljudlös svartvit hallucination
Var marken sedd uppifrån bron
Vi vände oss mot kameran och log
Som en ljudlös svartvit hallucination
Var marken sedd uppifrån bron
Vi vände oss mot kameran och log
|
|
