|
Att sitta i sitt lilla rum så ensam
Både ful och dum känns hårt
Då kriget med en själv tas upp
Och slutar i kall blodig kupp
När dom spränger ens själ
Med dynamit
När livet känns helt kallt och torrt
Så meningslöst, så fult och kort
När allt blir fel, när du tycker du är värdelös
Ful och trist helt meningslös
Titta upp mot skyn ett litet tag
Och stå på egna ben
Ja, skrik att här är jag
Jag har hunsats länge nog
Jag har alltid varit svag
Men nu ska dom få
Fly bort från verklighet ett tag
Fly bort i dröm ett litet slag
Höj händerna mot skyn
Finns viljan finns en väg att nå
Hur segt det än kan tyckas gå
Skrik: Jävlar det är jag
Där i det blå
Och stå på egna ben
Ja, skrik att här är jag
Jag har hunsats länge nog
Jag har alltid varit svag
Men nu ska dom få
Och stå på egna ben
Ja, skrik att här är jag
Jag har hunsats länge nog
Jag har alltid varit svag
Men nu ska dom få
|
|
