|
Då andar visat mig en grenars väg
Upp längs stammen av världars träd
Såg människans födsel och rasers död
En sång ur roten så här den löd
"Vi är inte de första som gått
Inte de sista som jorden sått
Ur forntids dunkel lät trädets kväde
Nu nådde den mig i all sin vrede"
Människobarn
Se dig om i skuggors land
Människobarn
Sveket kan komma från broderns hand
Fåglar jag såg längs fornträdets kvistar
Vassa näbbar, mina lemmar ristar
De flockas, hopas, skräna
Livsblod stammens fåror rena
Roten törstig, mitt blod nu dricka
Andars mun en sanning skicka
"Vi är inte de första som gått
Inte de sista som jorden sått
Ur forntids dunkel lät trädets kväde
Nu nådde den mig i all sin vrede"
Människobarn
Se dig om i skuggors land
Människobarn
Sveket kan komma från broderns hand
Då andar visat mig en grenars väg
Upp längs stammen av världars träd
Såg människans födsel och rasers död
En sång ur roten så här den löd
"Vi är inte de första som gått
Inte de sista som jorden sått
Ur forntids dunkel lät trädets kväde
Nu nådde den mig i all sin vrede"
I all sin vrede
|
|
